Ovisst i skolfrågan

Barnkullarna minskar. I allt fler skolor ekar tomma lokaler. Den 10 december skall kommunfullmäktige besluta hur det blir med skolorna i Kramfors.
– Läget är väldigt ovisst, säger oppositionsledare Bertil Böhlin (C).

Under det första halvåret 2012 föddes enbart 60 barn. I början av 90-talet föddes det 250-300 barn per år. Frågan om vilka skolor som skall finnas kvar har åter väckts till liv. I november 2011 var det nära att skolorna Docksta, Ullånger, Nordingrå, Torrom och Lugnvik skulle läggas ned. Då beslutade kommunfullmäktige att frågan skulle utvecklas ytterligare. Det borgerliga blocket låg bakom detta beslut p.g.a. bristfälligt underlag och protester från folket (fick till exempel in över 4000 namnunderskrifter för att bevara skolorna).  

Den 31 oktober presenterar BKU-nämnden (Barn-kultur-ungdom) ett förslag om vilka skolor som skall finnas kvar i Kramfors. Gudrun Sjödin (S), ordförande i BKU-nämnden menar att hennes parti inte har tagit ställning i frågan än:– Vi skall ta upp det inom partiet på ett möte när BKU har gett sitt förslag, vi har inget konkret förslag att ta ställning till än.

(S) har idag 20 av 41 mandat i kommunfullmäktige. (Sd) har ett mandat, men partiets ledamot är sällan nuvarande. Vilket gör att det enbart är 40 röstande mandat i kommunfullmäktige. Bertil Böhlin (C) är oviss men gissar hur det kommer att se ut:– (S) har hälften av rösterna och när de samarbetar med (V) och (Mp) kommer nog deras förslag att gå igenom, men det är långt ifrån säkert.

Kramfors består av 16-17 orter utspridda över stor en stor yta. Kommunen har knappt 19 000 invånare varav en tredjedel bor i tätorten.– I många kommuner brukar hälften bo i tätorten. Då är det lättare att försvara varför man bör centralisera. Men detta gör frågan extra komplicerad, förklarar Bertil Böhlin.

En av de hotade skolorna är Stensskolan (lågstadiet i Kramforsskolan). Michael Steger (M) är kritisk till att ta bort Stensskolan för att bygga en ny:– Moderaterna har ett entydigt svar: vissa justeringar krävs. Alla årskurser har samma problem – för få elever. Detta är inte enkelt och vi måste hitta nya lösningar. Men det är inte hållbart att bygga en ny F-3 skola för 100 miljoner i tätorten samtidigt som kommunen måste spara.

Av Mikael Hermansson. Uppdaterad